Lee är en av de mest dynamiska krafterna inom improviserad musik idag, en orädd och övertygande musiker vars spel innehåller en kärlek till oljud, extraordinär teknik och element från ytterkanterna av modern komposition.

Lee har samarbetat med många av de ledande personerna inom dagens kreativa musik, bland andra Christian Marclay, Thurston Moore, Wadada Leo Smith, Ikue Mori, Evan Parker, C. Spencer Yeh, Carlos Giffoni och Maja Rajtke. År 2013 släppte hon "Ghil", en LP med solo-improvisationer inspelade direkt på diktafon av Lasse Marhaug, som hyllades som "årets noise-skiva".

"Okkyung Lee förvränger, stör och till och med dekonstruerar sitt instrument så att det inte går att känna igen. Och resultatet är helt enkelt fantastiskt." - Joseph Burnett, The Quietus

Bernard Parmegiani var en fransk kompositör född 27 oktober 1927, död 21 november 2013 i Paris. Han var en av pionjärerna inom elektroakustisk musik. I sina 80 konsertstycken experimenterade han med nya och originella produktionstekniker för att belysa de många aspekterna av ljudets natur. Han skrev också "tillämpade" verk för radio, TV, film, balett, reklam och scen, liksom för för- och eftertexter och jinglar, t.ex. den för Paris-Charles de Gaulle Airport.

Hans far, som var redaktör på Editions Gautier-Languereau och författare till några av Bécassine-serierna, dog två månader efter Bernards födelse. Efter moderns andra äktenskap växte Parmegiani upp mellan två pianon - svärfaderns virtuosa och moderns lärarinnas. Från sitt sovrum hörde han å ena sidan de dagliga skalorna och Clementis sonater, och å andra sidan Faurés och Debussys pianistiska repertoar. En grundlig gehörsträning som skulle göra honom förtrogen med det lyssnande som var avgörande för hans senare kompositionsarbete.

Beatrice Dillon is a London-based artist and musician using sound within live performance, multi-channel installation and recorded material. Her work encompasses interests in polyrhythmic programming, spatial sound, and process-based systems of logic across both visual and sonic mediums.

Lionel Marchetti (1967) is a French composer of musique concrète, acousmatic music and improviser with various electronic instruments.

Daniel M Karlsson har länge varit en del av Stockholms experimentella elektroniska musikscen. Han har varit en viktig del av dess centrala infrastruktur, inklusive Fylkingen, Norberg Festival och den mytomspunna Elektronmusikstudion EMS där han nu undervisar i olika kurser.

Han är en välkänd evangelist för open source-musikkodningsplattformen SuperCollider och det är sällan någon tillbringar mer än fem minuter i hans företag utan att få en genomgång av hur du också kan få SuperClean installerat på din dator och skapa din egen datormusik på bara några minuter.

Som kompositör arbetar han mycket med algoritmisk komposition för att organisera ljud på ett sätt som framhäver textur och klangfärg.

www.danielmkarlsson.com

Knut Wiggen (1927–2016) was a Norwegian-Swedish pianist, administrator, and composer. Influenced by Musique Concrète and pioneers of electronic music, he quickly rose to a leading position within the Swedish music avant-garde.

From 1959 to 1969, he served as the chairman and dominant ideologist of the Fylkingen association. In 1964, he established the Electronic Music Studio at Sveriges Radio, which, in 1969, transformed into Elektronmusikstudion (EMS). This initiative contributed to Stockholm becoming a European hub for electronic music composers. As the studio director at EMS until 1975, his vision significantly shaped the studio’s activities. Collaborating with the studio’s programmers, he focused on developing techniques for sound generation and composition using computers, particularly through the proprietary composition program MusicBox—a modular, object-based environment for music programming in the EMS computer studio. During the same period, he organized the Visioner av nuet festival (1966) and UNESCO’s international conference Music and Technology: The Composer in the Technological Era (1970).

EMS för sig själv (EMS for Itself) was composed at EMS on Kungsgatan 8 in 1975. The piece is an early example of computer-assisted generative music. Due to the time-consuming calculations performed by the EMS studio computer, Wiggen left the computer running overnight after the workday. Upon returning the next morning, he discovered an unforeseen event had occurred, causing the computer to generate music that he perceived as detached from the composer’s true intentions. He concluded that the computer had developed its own life and asked technician Per-Olov Strömberg to record the audible result on a tape recorder.